Ett spel som mamma tycker är förfärligt är förstås jättebra. ???  Hm. Marknadsföringen av Dead Space 2 är mycket märklig. Sam Sundberg i Svenska Dagbladet tycker den är usel och Daniel Norström i Västerbottens Folkblad ställer sig frågan varför det bara är mammor som står i fokus. 

Mammor och dator-/tv-spel är en problematisk kombination, det blir uppenbart man när man studerar reklam, debatter och nyhetsartiklar kring ämnet. När mammor förekommer i dessa sammanhang placeras de nästan alltid in i en av två roller: 

1) Polisen. Hon övervakar, mer eller mindre framgångsrikt, barnens spelande, förfasar sig över hur våldsamma spelen är och ser spelandet  som slöseri med tid. Själv spelar hon inte, möjligen undantag för en omgång Spindelharpan eller liknande. Hon förstår sig inte på spel och skulle hon mot förmodan vilja prova måste det vara något enkelt som tar högst en kvart.

2) Den omåttliga. Den här mamman spelar men alldeles för mycket. Hon kan över huvud taget inte hantera det och det slutar i katastrof. Med jämna mellanrum kan vi läsa artiklar som Game addicted mother kills 2 dogs, neglects 3 kids,  Mom Loses Her 6 Kids Over Game Addiction, Filthy Home, FarmVille-addicted mom shakes baby to death och Mother Addicted to Video Games Kills Child. Naturligtvis är det förfärligt med barn som far illa, och spelmissbruk  och -beroende är ett både stort och svårt problem som defintivt ska tas på allvar. Men det går inte att bortse från att det här också handlar om genus. Dessa kvinnor begår brott och orsakar stora lidanden men de bryter också mot normen för hur en mor ska vara och agera. En god sådan håller ordning och reda i hemmet och serverar näringsriktigt sammansatt mat på bestämda tider, hon sätter familjens behov före sina och hon låter sig inte uppslukas av improduktiva aktiviteter som spel.

Suck.