Förra veckan medverkade vi i Vetenskapsradion Forum i P1. Vi berättar om projektet och de utgångspunkter vi hade när vi började, om populärkultur och stereotyper, om kvinnor och föräldraskap, om spel och vardagsliv och om vad vi kommit fram till. I inslaget, som sändes måndag 10 oktober, intervjuas också Susanne Möller, spelande mamma och spelkritiker. Klicka här så kommer du direkt till inslaget.

 Är du en spelande mamma – besvara gärna enkäten som du hittar här på bloggen!

Ett spel som mamma tycker är förfärligt är förstås jättebra. ???  Hm. Marknadsföringen av Dead Space 2 är mycket märklig. Sam Sundberg i Svenska Dagbladet tycker den är usel och Daniel Norström i Västerbottens Folkblad ställer sig frågan varför det bara är mammor som står i fokus. 

Mammor och dator-/tv-spel är en problematisk kombination, det blir uppenbart man när man studerar reklam, debatter och nyhetsartiklar kring ämnet. När mammor förekommer i dessa sammanhang placeras de nästan alltid in i en av två roller: 

1) Polisen. Hon övervakar, mer eller mindre framgångsrikt, barnens spelande, förfasar sig över hur våldsamma spelen är och ser spelandet  som slöseri med tid. Själv spelar hon inte, möjligen undantag för en omgång Spindelharpan eller liknande. Hon förstår sig inte på spel och skulle hon mot förmodan vilja prova måste det vara något enkelt som tar högst en kvart.

2) Den omåttliga. Den här mamman spelar men alldeles för mycket. Hon kan över huvud taget inte hantera det och det slutar i katastrof. Med jämna mellanrum kan vi läsa artiklar som Game addicted mother kills 2 dogs, neglects 3 kids,  Mom Loses Her 6 Kids Over Game Addiction, Filthy Home, FarmVille-addicted mom shakes baby to death och Mother Addicted to Video Games Kills Child. Naturligtvis är det förfärligt med barn som far illa, och spelmissbruk  och -beroende är ett både stort och svårt problem som defintivt ska tas på allvar. Men det går inte att bortse från att det här också handlar om genus. Dessa kvinnor begår brott och orsakar stora lidanden men de bryter också mot normen för hur en mor ska vara och agera. En god sådan håller ordning och reda i hemmet och serverar näringsriktigt sammansatt mat på bestämda tider, hon sätter familjens behov före sina och hon låter sig inte uppslukas av improduktiva aktiviteter som spel.

Suck.

Vi har nu återvänt från Shanghai, en mycket fascinerande stad! Den 18-20 oktober medverkade vi vid konferensen Creativity from a global perspective som samlade deltagare från Kina, Japan, Sverige, Singapore, Polen, Indien, Danmark, Taiwan och Australien. Den hölls på Fudan University och vår presentation hette “None of Your Business? Mature Female Gamers’ Playing Habits”. Två av våra  före detta studenter, Jiang Xinyi och Gong Yu Bei, bor i Shanghai och tillsammans med dem och våra kollegor från Institutionen för Kulturvetenskaper respektive Service Management, som också deltog i konferensen, gjorde vi flera utflykter både  hit och dit. Vi besökte bland annat Expo 2010, drack te på ett bokcafé i The French Concession, fick fotmassage, åt fantastiskt goda nudlar och sjöng karaoke. Vi fick många intressanta upplevelser och intryck som vi kommer att använda såväl i forskning som undervisning.

Charlotte Hagström och Jessica Enevold tillsammans med kollegor och fd studenter på Expo 2010

Konferens på Fudan University

Last week we went to the UK and attended Under the Mask 2010 at University of Bedfordshire in Luton. During this one-day-conference we listened to several interesting presentations about various aspects on games and gamers, such as cosplaying as fan practice, response cries and Czech hard core gamers in the 1990’s, just to mention a few. We also presented a  paper, “Modifying the Methods: Player Research Reconsidered“.

 

I veckan hade Metro en kort notis om projektet. Rubriken de valt var Mammor får dåligt samvete av tv-spel. Inte den mest lyckade tycker vi för det stämmer långt ifrån alltid. Dessutom är inte frågan om huruvida mammorna har dåligt samvete eller inte för att de spelar huvudsyftet med projektet, vilket det kan tolkas som. 

Är du en spelande mamma (med eller utan dåligt samvete!) får du gärna höra av dig. Vi vill ha fler informanter!

Vi är glada att SvDs artikel nått Familjeliv som vi velat kontakta för en liten notis. Vi tror att det på Familjelivs sidor gömmer sig en del mammor med mindre barn som vi inte har nått ännu och vars berättelser vi är intresserade av att ta del av. Familjeliv har en notis om projektet här.Tack ska ni ha!

I slutet på vårterminen blev vi intervjuade av Svenska Dagbladet för en serie artiklar som skulle komma ut i sommar. Nu är artikeln här “Spelande mammor inte så unika som de tror” och finns både på nätet och i pappersupplaga. Artikeln var den första i en serie om tre om olika varianter av “Gaming Mamas” – eller som SvD uttryckte det i papperstidningen om “kvinnor som krigar på nätet.” Kom dock ihåg att vi inte bara forskar om onlinespelande, utan intervjuar och talar gärna med kvinnor som spelar spel som inte kräver “internätet” och som spelas på annat än pc/mac, som mobil, konsoll, DS etc.

Bilden tagen av frilansfotograf Johan Karlström Andebratt för SvD

Bilden tagen av frilansfotograf Johan Karlström Andebratt för SvD

Vår kollega René Glas har nyligen fått barn, så han postar alla möjliga roliga länkar på Facebook som har med barn att göra, bland annat denna om graviditeter i spel./Our colleague René recently had a kid and as a consequence once finds lots of interesting things on Rene´s Facebook page, among other things this about pregnancies in games.

Under 2007 köptes 7,7 miljoner spel för tre miljarder kronor i Sverige står det i en artikel med rubriken “Gitarrhjältar hjälper till att sälja tv-spel” i Sydsvenskan idag. Det är en ökning med 34 procent från 2006. En anledning är nya konsumentgrupper. Orvar Säfström säger: “Nu är det i allt större utsträckning mamma, pappa och moster som köper och själv spelar”. Det gäller t ex spel som Guitar Hero, Singstar och Nintendo Wii.

37% av de vuxna amerikaner som surfar på internet äger en spelkonsoll ,skriver Aftonbladet och refererar till en undersökning gjord av Nielsen/Netratings. Vidare är sju av tio tv-spelsägare gifta och 66% har minst ett barn. I anslutning till artikeln finns möjlighet att ange hur mycket man själv spelar. Över 30% uppger att de spelar “Ofta, minst en gång om dagen”. Märkligt är att ett av alternativen är “Lagom, kanske en gång i veckan”. Varför skulle just en gång i veckan vara lagom?  De 10% som kryssat i detta alternativ kanske skulle vilja spela varje dag?